Nu ligger du på mitt bröst och sover.
Tiden håller på att sakta rinna ut.
Klockan elva ska vi in på operation för att möjligen kunna hitta vad som fattas dig.
Men prognosen är inte god och troligen kommer du få somna in då.
Men hoppet är det sista som sviker så än hoppas jag.
Älskar dig massor gubben.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar