- UrMatte, några bildbevis

på att jag kan vara stilla.
HÄR (kommentar) har UrMatte skrivit om mig.
SÅ, nu vill jag bara bevisa att jag KAN vara stilla.
- Titta titta.
- Jag är stilla och har kopplat på sängkammarblicken.


- Matte skynda dig på nu.


Och DÄR gick Tamlin.


Vi gör ett nytt försök.
Gos i knät.


Myyyyyys


Prinsen börjar himla med ögonen.
- Nu får det vara nog med stillasittande Matte.
- Nu måste ju UrMatte förstå att jag kan det här va ?!


Det drar lite åt höger.


Och där försvann han igen.


För att en kort sekund senare målmedvetet traskar runt på diskbänken och letar efter nya bullar att trampa platta.


En alldeles lugn, fin och harmonisk stund med Prinsen som nu bevisat att han KAN vara still.
I flera microsekunder i taget.
Är man uppe mitt i natten så kan man hitta honom piggt jamande, liggandes i handfatet.
Elle komma stormande för att hälsa och säga
- Maaaat ??
Halv fyra på morgonen.
- UrMatte, hur söt och go hans pappa än må vara så hoppas jag han hittar ett fint hem.
- Och inte här då helst.
- Att ha Prinsen i dubbel upplaga känns som aningens övermäktigt.
- Även för mig.
*ler*

Nästa projekt blir att få till ett kort där han VERKLIGEN sover.
hehe